so this is my angel youth?

Här har Aftonbladet minsann prickat in ja... allt.

Jag tycker att det är något sorgligt med folk som går hem tidigare från konserter. När jag jobbar på Globen slutar jag nästan alltid innan evenemanget, och varje gång ser jag folk, som uppenbart varit besökare, på tunnelbaneperrongen. Jag intalar mig att det för gemene man är någorlunda stort och kanske även lite häftigt att besöka Globen. Något man ser fram emot och vid de flesta tillfällen betalar (alldeles för) mycket pengar för. Bara det sistnämnda skulle få mig att sitta kvar kan jag säga. Det är för mig därför oundvikligt att inte koppla hemgången till någon form av besvikelse. Tänk om personerna framför stod upp vid sina sittplatser hela tiden. Tänk om det var besökarens favoritband som spelade och de inte var lika bra som för 30 år sen. I mitt huvud gråter personerna på perrongen hela vägen hem. Och DET är sorgligt.

Känner mig ovanligt trött och blasé och försöker intala mig att det inte beror på att skolan har börjat idag. Är till och med så pass trött och blasé att försöker just höll på att bli för söker. Ansträngde mig på bussen i morse för att försöka arbeta upp någon slags lättsam, kreativ inställning till den nya terminen. Men jag vet inte. Kanske var det bara den kalla vinden. Kanske de grå molnen. Kanske är det bara jag.

På senare tid har jag, vad jag själv anser, haft svårare att bli full än tidigare. Har inte längre känt något efter de där tre ölen som vanligtvis brukar kännas, kanske omoget, mycket. Igår var sista lördagen innan skolan börjar, och därför gick jag till Trädgården och ja... drack. Jag drack i tron om att jag skulle vara ungefär lika immun som jag varit hittills i sommar. Vi kan stanna vid att bara fastställa att jag hade fel. Bakfylla alltså. Varför?

Är det någon mer än jag som kollar sin Facebook före sin Myspace numera? En märklig utveckling, det här med hur en hel användarskara förflyttar sig på bara en vecka. Skunk->Lunarstorm->Skunk->Myspace->Facebook osv. Och typ Eventually, Stajlplejs, Dobedo och resten i mellan. Ytterligare en konstig sak är att alla dessa mötesplatser, "communitys", verkligen på sitt eget sätt betytt saker för en (läs: mig). "Vad heter du på Skuunk?" på varje Emmabodafestival i början av 2000-talet t ex. Har jag rätt eller fånar jag mig?

En sista konstig sak bara. Är inne på min andra kopp kaffe nu - hur kan ICA:s snabbkaffe vara godare än Zoegas press? Är det ens möjligt?

Det verkar så.