so this is my angel youth?

Kalle har fått låna hem firmabilen över helgen, och nu sitter vi här på lördagförmiddagen som två fån och kan inte komma på vad man kan göra med den. Jag kommer så långt som att "åka till Ikea" i mitt huvud. Det är typ det enda användningsområdet jag ser för en bil. Det och att storhandla.

I går var båda rulltrapporna vid Hötorgets mittuppgång avstängda, den ena till och med förbunden med tejp. Alla som gick av samma tåg som jag gick därför upp för den otejpade men stillastående trappan. Jag är ungefär halvvägs upp när den börjar rulla, i motsatt riktining. Någon ropar "jag trycker på nödstopp" och gör det. Uppsluppen stämning uppstår, alla pustar ut, någon drar ett skämt. Det finns inget som för ihop människor på samma sätt som sådana händelser. Just där och då är alla vänner.

I kväll på ICA gick en tant före i min kö för att hon tyckte att den hon själv stod i gick för sakta. Hon sa det till och med högt, "den tar så lång tid", och så tog hon ett par steg åt sidan och liksom tog en plats i vår, näst längst fram och ett par personer framför mig. Som att hon levde sig in i tant-klyschan och tog fördel av den, just för att hon hade rätt looks. Vad är det med tanter som gör att de tycker att det är okej att göra så?

Alltså, när jag ska skriva något som ska vara lite spontant, typ ett blogg-inlägg, så kan jag inte starta Word. Det går inte, det är ett för stort projekt. Det "spontana" går till spillo. Och nu har jag ju köpt en ny dator. Jag nyss:

- Finns inte anteckningar på Mac? Finns bara Word?

Jag lär mig, men jag älskade Anteckningar. Kunde inte leva utan det och skrev ALLT där. Nästa fråga som jag kom på nu: Kan man öppna Antecknings-dokument i Macs Textredigerare. Säkert inte.

Kalle lyssnar på alla versioner som finns av If I were a boy på Spotify. Nu har han på en jobbig saxversion som enligt honom är "trevlig". Jag har faktiskt aldrig gillat sax.

Det är effektivt när man åker tåg.

Jag har börjat slarva med kaffet igen. Inte sällan tre koppar om dagen. Känner inget nu, men vet ju att det kommer. Lagom till  helgerna, när jag inte behöver bry mig om annonser, puffar och Pernilla Wahlgren. Hjärnan behöver, och magen hatar. Jag ligger någonstans där emellan.

Jag har hört att det skulle vara roligt. Men det här hade jag nog aldrig kunnat föreställa mig:



"Bröllopet blir på försommaren som så brukligt är när det är vackert i Sverige, men eh.. tjugohundra.. vad har vi sagt? 10 har vi sagt?"

Det är kul med den nya Ballerina-reklamen där de stelt dansande vita kexen nästan svimmar av utmattning när de nya Ballerina Choko liksom funkar loss med discokula och rytmen i blodet. Hilarious.

- Jag har kommit på att Beck är dåliga.
- Dåliga?
- Ja, de är ju inte spännande.
- Det tycker jag.