so this is my angel youth?

I fredags kväll agerade jag full i (i? på?) ett hopptorn i en sjukt varm och för dagen stängd simhall vid Skanstull. Det var som Kreta när man just klivit av charterplanet. Sådär breathtaking liksom. Och vi var fullt påklädda, precis som man alltid är i charterplan. Det var dock hopptornet som var i fokus, eller kanske snarare killen i kundvagnen som skulle puttas ner ifrån det. Fejkglada raglade vi uppför trapporna med kundvagnen över våra huvuden. Jag stannade vid sjuan, Kalle fortsatte till tian. Därifrån puttade han sedan kundvagnen med killen ner i vattnet, glatt påhejandes av mig. "Hoppa" skrek jag flera gånger. Sedan applåderade jag.

Folköl och snus på en solig balkong. Och sushimiddag om en kvart. Och ledig i fem dagar från och med nu. Ibland är det fint.

Jag hatar att vetskapen om vem som läser avgör vad som skrivs. Men det är väl så det är när man ska behålla stämningen och låta saker bero. Eller hur var det nu?

Jag dansar dansmatta vid fönstret och tänker på vilken show jag bjuder på för de som passerar. Hej och hopp och fram och bak. Och det gör mig glad. Att jag kan bjuda på en show. Jag är så frigjord.

Varje person hade kanske en halv m2 yta att röra sig på i lördags, men det verkade ändå vara mer än okej för de flesta. Sen var det kanske inte världens bästa idé att ha rökplats vid sovrumsfönstret eftersom det efter bara nån timme fövandlades till rökrum. Men vi har bytt lakan, så det är lugnt nu. Thanx till alla som kom. Synd på utgången.

Sitter i skolan och surfar och tänker på att jag skulle kunna göra det hemma egentligen. Eller så kan jag köpa ett par byxor, och det ska jag nog. Fast kanske inte om det är mulet ute? Inte lika roligt då. Men jag vet ju att om jag skriver reportaget nu så kan jag ligga i soffan hela kvällen utan dåligt samvete. Eller laga god mat. Eller städa och tvätta. Eller allt. Allt utom att skriva ett reportage om en färjeterminal.

Och fatta att min termosmugg har hållt kaffet varmt från halv tio fram till nu. Är det äckligt eller bra?

Jag fattade inte Säkert! i början, men fan, det är ju faktiskt så himla bra och lite genialiskt.

Medieskolan bjussar inte på påsklov, men jag och min projektgrupp gav oss själva en ledig skärtorsdag. Trots detta gick jag upp halv nio idag och började måla hyllan vi ska sätta upp i köket. Vid tio sprang jag ett varv runt Reimersholme. Och vid halv ett åkte jag till andra sidan Söder för att lämna en borrmaskin samt träffa Daniel för att fika. Han var glad och det gjorde mig glad. Vissa förtjänar liksom att må sådär, och han är en av dem. Har målat hyllan en gång till nu och ska strax städa inför kvällens påsk-texmex. Och eh... energin, var kom den ifrån?

Jag åkte med en busschaufför idag som efter att han bytt av sitt pass vid Fridhemsplan gick direkt in i glassaffären bredvid busskuren, och sedan gick sakta, gatan fram och njöt av sin glass. Då njöt jag också.

Och killen på förstasidan på blogg.se är så himla lik Johan Glans att varje gång jag ser honom så tänker jag "Johan Glans".

Ostochvinkvällen blev ett fylleslag igår. Det sista jag minns är att Kalle klädde av mig och sa att jag skulle lägga mig. Jag minns att Kalles kompis kom, men inte vad han sa. Och jag minns inte att någon gick hem, men de var inte kvar när jag vaknade. Och nu ska jag egentligen skriva texter till vårt infowebbprojekt, men jag har ingen aning om hur det ska gå till.