so this is my angel youth?

Nu är jag sjuk också. Jag jobbar fan hellre än är ledig just nu. Då kan man fokusera. Nu gör jag mest ingenting. Datorn funkar ju, men hur kul är den efter att man har ordnat sitt mapp-system?

Det är sjukt när datorn krashar. Det mest påtagliga är ju att man kan förlora alla filer och dokument. Men om man bortser från det är ändå det jobbigaste att man liksom förlorar någon slags inbillad kontroll. Jag lever ju i symbios med min dator. Den är jag. Eller iaf en förlängning av mig. Och lägger den av så tvingas jag inse att vi inte är den lilla happy family som jag trodde. Datorn har liksom tagit avstånd ifrån mig. Och min tillit kan den glömma. Kanske 4ever. Fast troligen inte.